ETT MEDLEMSKAP - ETT SSRK

Under de senaste åren har frågan om ett medlemskap för SSRK blivit allt mera aktuell. SSRK:s högsta beslutande organ, Fullmäktige, gav 2008 styrelsen uppdraget att arbeta med frågan, och en arbetsgrupp tog under hösten och vintern 2008/2009 fram ett förslag till ny organisation. Detta presenterades på en ordförandeträff i december 2008 samt vid Funktionärsträffen i april 2009. Dessa möten visade att många klubbar och avdelningar fann mycket gott i förslaget, men att vissa frågor och frågeställningar skulle utredas.
Vid Fullmäktige 2009 beslutades att arbetet skulle gå vidare med sex st preciserade frågeställningar och en ny brett förankrad arbetsgrupp.
Här presenteras det samlade förslaget från detta arbete 2008-2010.

Bakgrund: ETT SSRK ELLER FLERA?
SSRK kan beskrivas som en organisation som är splittrad på flera håll. Mellan rasklubb och avdelning, mellan spaniel och retriever, mellan jakt och exteriör, mellan Fullmäktige och Huvudstyrelse, o.s.v.. Det finns en ojämvikt mellan mycket stora och mycket små rasklubbar och avdelningar. Rasklubbarnas och lokalavdelningarnas verksamhet har allt mer kommit att likna varandra och det leder till inbördes konkurrens om funktionärer, domare och provplatser. De flesta medlemmar löser ett medlemskap i rasklubb eller avdelning, men ett stort antal väljer också att lösa dubbla medlemskap. Nya medlemmar väljer ofta sida beroende på var uppfödaren eller träningskompisen har sin klubbkänsla.
Fullmäktige är SSRK:s högsta beslutande organ och dit kan både lokalavdelningar och rasklubbar skicka delegater. Reglerna för hur många delegater klubben kan skicka är olika, och det innebär att rasklubbarnas medlemmar blir mindre värda. SSRK ses av allt för många som en konservativ organisation där vi har svårt med nyrekryteringen.

Inom arbetsgruppen valde vi tidigt att arbeta bredare än att enbart hitta en teknisk lösning på ”ett medlemskap”. Vår ambition har varit att skapa en ny, färsk och tidsenlig organisation av SSRK - att se framåt, inte snegla bakåt. Vi vill sammanfoga klubben och skapa en enande organisation. Vi vill ha en rättvis organisation där rasklubbar och lokalavdelningar betraktas som lika värdefulla för organisationen. Vi vill skapa en hållbar lösning, som fungerar även om det tillkommer nya rasklubbar, nya lokalavdelningar eller SSRK senare skulle komma att delas. Vi måste skapa en organisation som gynnar dem som vill vara med och som vill engagera sig - inte speciallösningar för de medlemmar som ändå inte vill delta.

I den nya organisationen använder vi begreppen ”rasklubb” och ”lokalklubb”.

Ett medlemskap - ett SSRK

•• Ett medlem i SSRK innebär att varje medlem är med både i en rasklubb och i en lokalklubb.
•• Enklast sker inbetalningen av medlemsavgiften till SSRK centralt. Här finns ett kansli med anställda medarbetare, som kan hantera administration och besvara medlemmars frågor.
•• Medlemmen gör ett aktivt val vilken rasklubb man vill tillhöra.
•• Medlemmen ges möjlighet att välja vilken lokalklubb man vill tillhöra, men om inget val görs placeras man in efter bostadsort/postnummer.
•• Vill man vara medlem i mer än en rasklubb betalar man en separat medlemsavgift direkt till den andra rasklubben.
•• På samma sätt kan hundägare från andra länder vara medlemmar i en svensk rasklubb.
•• Dessa två kategorier av medlemmar räknas in när antalet delegater till Fullmäktige ska beräknas.
•• Familjemedlemskapen finns kvar och räknas in när antalet delegater till Fullmäktige ska beräknas. Dessa medlemmar betalar en årsavgift, som motsvarar fullt medlemskap minus kostnaderna för tidning.
•• De s.k. valpköparmedlemskap, som idag finns inom både rasklubbarna och SSRK, har ingen motsvarighet bland de medlemskap som förekommer i stadgarna. Det är samtidigt av stort värde att organisationen kan fånga upp nya hundägare och medlemmar. Detta kan lösas med en återbetalning av del av medlemsavgiften eller annan typ av rabatt.
•• En fråga som återstår att lösa är hur och var JIS (Jaktspaniels i Sverige) ska passa in i den nya organisationen. Detta måste diskuteras med de berörda rasklubbarna och JIS.

Ett resultat av detta förslag - att varje medlem är både med i en lokalklubb och i en rasklubb - är att både våra rasklubbar och våra lokalklubbar blir betydligt större. För rasklubbarna kan det innebära 20 till 30% fler medlemmar, medan det för lokalklubbarna skulle kunna innebära mer än en fördubbling. Det gör alla dessa rasklubbar och lokalklubbar starkare med ett större underlag för att bedriva sin verksamhet, och bättre förutsättningar och en bredare bas att rekrytera funktionärer.

Klara och tydliga roller.

•• Den lokala verksamheten ska bedrivas av och inom lokalklubbarna.
•• Lokalklubbarna hanterar klubbens officiella utställningar och jaktprov.
•• Rasklubbarna kan årligen arrangera ett rasmästerskap samt en club show, som kan räknas officiellt.
•• Rasklubbarna kan givetvis arrangera inofficiella rasspecialer, tävlingar, lagkamper etc., och de kan givetvis även arbeta med sina rasspecifika frågor på lokal nivå med t.ex. avel- och uppfödarträffar.
•• Spanielmästerskapet och Retrievermästerskapet arrangeras av Hs.

En tydlig och klar fördelning av vem som ansvarar för den officiella verksamheten inom SSRK behövs för att motverka splittring och ”vi eller dom”-tänket. Det behövs också för att vi ska undvika en intern tävlan om domare, funktionärer, provplatser m.m. Splittring och intern konkurrens kan aldrig vara fruktsamt om vi ska lyfta fram medlemmarnas vilja till deltagande och engagemang.
Rasklubben och lokalklubben; båda delarna av vår organisation behövs för medlemmarnas bästa - oavsett vilken ras man valt, eller i vilken del av landet man bor.

- Detta var en av de frågeställningar som den nya arbetsgrupp, som bildades 2009, skulle se närmare på. Vi har inte funnit några skäl att förändra det tidigare förslaget.
- Gruppen föreslår däremot att Hs under sommaren och hösten 2010 kallar till lokala samordningsmöten i landets olika delar där både lokalavdelning, sektioner, rasklubbars distrikt och aktivitetsgrupper bjuds in för att tillsammans diskutera hur vi ska få igång ett bättre lokalt samarbete och kunna erbjuda mera verksamhet för våra medlemmar. I några delar av landet finns redan ett bra samarbete, medan det tyvärr i andra delar av landet finns ett mera utbrett ”vi eller dom”-tänk.

Balans och demokrati.

•• Fullmäktige är fortfarande det högsta beslutande organet inom SSRK och även i fortsättningen utser de olika rasklubbarna och lokalklubbarna sina representanter, delegater, till Fullmäktige.
•• Antalet delegater till Fullmäktige är alltid det samma - vårt förslag är 60 delegater, vilket ungefär motsvarar dagens representation och dagens kostnader för sammankomsten.
•• Dessa 60 delegater fördelas jämnt mellan rasklubbarna och lokalklubbarna - 30 från rasklubbarna och 30 från lokalklubbarna.
•• Vid fördelningen av mandat får varje rasklubb och varje lokalklubb, oavsett storlek, i första skedet ett mandat.
•• De 16 eller 17 mandat, som därefter finns kvar att fördela inom rasklubbarna respektive lokalklubbarna, fördelas efter klubbarnas storlek. Här använder vi oss av en välbeprövad metod, d´Hondts metod.
•• Den största klubben får det första mandatet och därefter delas denna klubbs medlemstal med antalet erhållna mandat. En ny jämförelse görs och den nu största klubben får nästa delegat - och får sedan sitt medlemstal delat på samma sätt. Man fortsätter på samma sätt till dess att alla mandat fördelats.

Med detta nya upplägg kommer lokalklubbar och rasklubbar att ha lika många medlemmar, d.v.s. lika många medlemmar som hela SSRK-organisationen. Det innebär att balansen mellan det lokala och det rasanknutna alltid finns kvar - oavsett om t.ex. en stor lokalklubb delar sig i två eller tre mindre geografiska områden, eller om en av våra raser ökar snabbt i popularitet. Förändringar kan ske och de sker då inom grupperna.
Antalet delegater skulle i framtiden kunna öka eller minska från de föreslagna 60 mandaten. Lösningen med ett fast och jämnt antal delegater till Fullmäktige, där 50% utses lokalt och 50% inom rasklubben, garanterar balans och jämvikt. Med identiska system för hur mandat fördelas blir alla medlemmar lika representerade. Med ett mandat till varje klubb garanterar vi att även de minsta klubbarna får en röst vid Fullmäktige.

Medlemmarna.

I dagens SSRK kan medlemmen välja mellan att vara med i en rasklubb, en lokalavdelning eller vara medlem i bådadera. Lägger man samman medlemstalen i de olika lokalavdelningarna med antalet medlemmar i de olika rasklubbarna per den 1/1 2009 landar man på ca 31.000 medlemmar - eller rättare sagt 31.000 medlemskap. Vid en närmare genomgång av de olika klubbarnas adressregister finner man att ca 18-20% av medlemsnamnen förekommer på flera ställen. SSRK bör därmed ha ca 25.000 enskilda medlemmar.
Dessa 25.000 medlemmar kommer framöver att vara med både i en rasklubb och i en lokalklubb. De enskilda lokalklubbarna kommer att växa och bli i genomsnitt närmare en och halv gång större än dagens lokalavdelningar. Det ger en helt annan potential till omfattande lokal aktivitet och verksamhet öppen för alla spaniel- och retrieverraser. De enskilda rasklubbarna kommer också att växa med i genomsnitt ca 30%. När all lokal verksamhet blir öppen för alla raser och rasklubbar innebär det naturligtvis också stora fördelar.
Man kan anta att det framförallt är inom de stora raserna som vi finner många retriever- och spanielägare, som idag inte är medlem i ”sin” rasklubb – man väljer kanske att enbart vara med i sin lokalavdelning, man väljer andra klubbar för apportörer eller i andra klubbar för arbetande hundar, eller man väljer helt enkelt att inte alls vara med inom SKK. I de riktigt små rasklubbarna inom SSRK finns en mycket större lojalitet mot sin ras redan idag och det är inte ovanligt att man t.o.m. är med i rasklubben utan att längre själv ha hund.

•• I rasklubbar med mindre än 300 medlemmar (då den nya organisationen träder i kraft) införs ett Sponsormedlemskap.
•• Detta medlemskap hanteras och administreras helt av rasklubben. Den ger tillgång till rasklubbens inofficiella verksamhet. Medlemsavgiften sätts av den enskilda rasklubben. Sponsormedlemmen räknas ej när mandat till Fullmäktige ska fördelas.
•• Det stöd som idag finns inom SSRK så att de riktigt små rasklubbarna ska kunna delta och resa till Fullmäktige kvarstår i den nya organisationen.

- Detta var en annan frågeställning för den nya arbetsgruppen, och förslaget på sponsormedlemskap är förankrat inom flera av de riktigt små rasklubbarna.

Klubbtidningarna.

SSRK:s tidning Apportören och de olika rasklubbarnas egna tidningar är idag den största utgiftsposterna i varje klubbs budget. Kostnaderna för en tidning består av tre delar: den kreativa produktionen (redaktion och layout), den tekniska produktionen (tryckning) och distributionen ut till medlemmarna och deras brevinkast. Med större upplagor ökar framförallt distributionskostnaderna.
Samtidigt är tidningen för en stor del av våra medlemmar den enda kontakten som man i praktiken har med sin klubb - krasst sett det enda som man får för sina pengar. I den nya organisationen får nu varje medlem både Apportören och en rasklubbstidning.

•• Apportören produceras 4 ggr om året som en 32-sidig bilaga, som kan häftas in i mitten av rasklubbarnas tidningar. Redaktionen för Apportören levererar tidningen, sina sidor, i digital form till rasklubbarnas tryckerier eller som tryckark.
•• För de minsta rasklubbarnas tidningar kan ett alternativ vara att bilagan häftas samman till en egen tidning, som distribueras tillsammans med rasklubbens tidning.
•• Produktionen och distributionen av Apportörens del bekostas av SSRK centralt.
•• Vid varje årsslut produceras ett stornummer, som alla medlemmar kan hämta i digital form som en pdf-fil via klubbens hemsida. Man ska kunna beställa utskrivna versioner av stornumret till självkostnadspris.
•• Detta stornummer ska sammanfatta det gångna året – med alla resultat från årets officiella verksamhet; krönikor från varje rasklubb och lokalklubb; ett urval riktigt bra reportage; samt aktuellt program med jaktprov och utställningar för det kommande året.
•• Detta stornummer blir en årssammanfattning, en ”årsbok”, som även kan användas i medlemsvärvning.
•• En arbetsgrupp har redan bildats och i denna ingår i dagsläget informationsansvarig Hs samt redaktörer från sju av SSRK:s olika klubbtidningar. Gruppen ska inventera situationen idag och de samlade kostnaderna för organisationens alla tidningar. Gruppen ges sedan i uppdrag att fram till 2012 finna lösningar, som sänker dessa kostnader med 30%.
•• Gruppen ska även arbeta fram en policy för vilket innehåll som ska finnas i Apportören och vilken information som ska finnas på SSRK:s website. Denna policy blir frivillig för den enskilda rasklubben.

- Detta var ett annat område som den nya arbetsgruppen skulle arbeta vidare med.

Medlemsavgiften.

För att göra en uppskattning av hur stor medlemsavgiften kan bli i den nya SSRK-organisationen kan man utgå från tre grundstolpar: antalet medlemmar är 25.000, de olika delarna av vår organisation bör ha samma intäkter som idag, och de rörliga kostnaderna ökar när klubbarna blir större.
Det är förmodligen inte någon större överraskning att ett samlat medlemskap, som ger medlemmen del både i en rasklubb och i en lokalavdelning, blir något dyrare för de medlemmar, som idag valt att enbart vara med i en klubb, och betydligt billigare för de medlemmar, som idag har dubbla medlemskap.
En förändrad medlemsavgift måste alltid sättas in i sitt sammanhang. Ger det ett bättre verksamhet, en bättre fungerande klubb? Jämför man då denna förändring med den totala årskostnaden för att ha hund - med allt från foder, veterinärbesök, tillbehör, kursavgifter, anmälningsavgifter, resor till olika prov och/eller utställningar, boende i samband med dessa resor, och all bensin som går åt till att ta sig till träning och tävling … blir beloppet ofta försumbart.

•• Vi gör idag bedömningen att medlemsavgiften 2012 skulle kunna vara 350 kr för det medlemskap där man är medlem både i sin rasklubb och sin lokalklubb.
•• Denna medlemsavgift bör fördelas jämnt mellan rasklubb och SSRK centralt.
•• Den del av medlemsavgiften som ska användas för SSRK:s gemensamma verksamhet beslutas av Fullmäktige.
•• Den enskilda rasklubben ges möjlighet att höja eller sänka sin del av medlemsavgiften, beroende på behov och verksamhet.
•• Lokalklubbarna har fortfarande kvar sina jaktprov och utställningar som primär intäktskälla. Med ett mycket större antal medlemmar finns givetvis större möjligheter att stärka kassan.

- Arbetsgruppen fick i uppdrag att se över frågan om medlemsavgift och att om möjligt finna andra sätt att sänka denna. I gruppen fanns det efter det inledande mötet en samsyn att det inte var fruktsamt att skära ner på verksamheten för att kunna sänka medlemsavgiften med en tia eller två.
- Gruppen föreslår däremot att anmälningsavgifterna till våra officiella prov och utställningar skulle kunna höjas med 25 eller 50 kr. Dessa medel skulle kunna användas för att förbättra och utveckla klubbens website. I jämförelse med många andra specialklubbar inom SKK ligger våra startavgifter på en låg nivå.

Diskussionen om delning.

Under flera år har frågan om en delning av SSRK i en retrieverklubb och en spanielklubb aktualiserats från olika håll. I en splittrad organisation med ett utbrett ”vi eller dom”-tänk är naturligtvis delning en tilltalande tanke. Samtidigt måste man konstatera att det skulle bli en uppdelning mellan en stor och en mindre klubb med olika förutsättningar för verksamhet. En uppdelning är bara möjlig, om det finns ett starkt intresse för detta inom hela vår nuvarande organisation, och att alla delar av organisationen är beredda att ta sitt ansvar.
En delning är naturligtvis inte en enkel process. Det innebär att dagens SSRK måste upplösas och två helt nya klubbar måste bildas.

- Arbetsgruppen fick i uppdrag att se över vilka konsekvenser en uppdelning av SSRK i en spaniel- och en retrieverklubb skulle ha förutsatt att verksamheten skulle vara lika omfattande som idag.
- Den tänkta nya organisationen av SSRK med ett medlemskap skulle på sikt kunna delas upp i två klubbar, om det finns en bred uppslutning för detta från alla delar inom SSRK. Konsekvenserna av en uppdelning av den officiella verksamheten – d.v.s. utställningar, jaktprov och viltspårsprov – skulle i första hand vara om vi som två mindre klubbar skulle tilldelas färre utställningar av SKK, eller om SKK skulle ställa krav på en viss omfattning av provverksamheten. Det ser f.n. ut som att en uppdelning av SSRK, efter det att den nya organisationen sjösatts, skulle vara möjlig utan att antalet utställningar eller prov skulle minska.

Tidplan

- Arbetsgruppen fick som sitt sista uppdrag att ta fram en tidplan och en tågordning för vilka beslut som behöver när. Den ser ut på följande sätt för en ny organisation den 1/1 2012.

•• Presentation av arbetet på ordförandemöte jan 2010.
•• Presentation av förslag och nytt stadgeförslag på rasklubbarnas och lokalavdelningarnas klubbmöten resp Fullmäktige under våren 2010.
•• Klartecken till den nya organisationen, samt beslut om stadgeändring på SSRK Fullmäktige maj 2010.
•• Möjlighet till ett extra Fullmäktige där beslut kan fattas om stadgeändring, under hösten 2010 (om SKK:s handläggningstid inte medger insändande under 2011, eller 2/3-dels majoritet inte uppnåddes i maj 2010).
•• Beslut om fastställande av medlemsavgifter för 2012 på rasklubbarnas klubbmöten resp Fullmäktige våren 2011.
•• Beslut om stadgeändring på SSRK Fullmäktige maj 2011 (om inte 2/3-dels majoritet uppnås 2010), samt fastställande av medlemsavgifter för 2012.
•• Insändande av stadgar till SKK för fastställande 2011 (alt. 2010)
•• Ny organisation på plats 1/1 2012.

Vid Fullmäktige 2010 är de beslut som måste fattas ett antagande av nya stadgar och ett klartecken till att sätta igång arbetet med att sjösätta de nya organisationen. En arbetsgrupp med förslagsvis samma sammansättning som i år får arbeta vidare för att lösa olika praktiska frågor som uppstår under vägens gång fram till Fullmäktige 2011 och 1/1 2012.

Fördelarna.

Det är vår starka övertygelse att fördelarna med den nya organisationen finns för alla grupper av medlemmar.

Medlemmen, som idag enbart är med i en lokalavdelning, får:
- en mycket starkare lokalklubb med långt fler medlemmar än idag. Det ger förutsättningarna för en betydligt starkare och mera omfattande lokal verksamhet.
- delaktigheten i en rasklubb.
- rasklubbens tidning inkl Apportören.

Medlemmen, som idag enbart är med i en rasklubb, får:
- delaktighet i en stark lokalklubb med långt fler medlemmar än idag. Det ger förutsättningarna för en betydligt starkare och mera omfattande lokal verksamhet än vad de flesta rasklubbar lokalt idag kan tillhandahålla.
- ett bredare lokalt nätverk med större möjligheter att träffas och lära sig av kompisar med andra raser.
- rätten att delta och starta vid de officiella proven och utställningarna som arrangeras inom SSRK.
- en starkare och större rasklubb.
- rasklubbens tidning inkl Apportören.

Medlemmen, som idag är dubbelansluten, får:
- en mycket starkare lokalklubb med långt fler medlemmar. Det ger förutsättningarna för en betydligt starkare och mera omfattande lokal verksamhet.
- en starkare och större rasklubb.
- ett enklare och billigare medlemskap.


Arbetsgruppen lämnar härmed detta utvecklade och fördjupade förslag till ny organisation av SSRK till medlemmarna. Vår ambition har varit att lägga grunden för en ny, tidsenlig, sammanfogande, enande, hållbar och modern organisation som gynnar samarbete och engagemang.
Vid Fullmäktige i maj kommer frågan att tas upp och valet står där mellan att gå vidare eller att gå tillbaka helt till ruta 1.
Vi hoppas nu att många medlemmar engagerar sig i frågan t.ex. genom att delta i klubbars och/eller avdelningars klubbmöten, eller genom att diskutera med de förtroendvalda, som representerar er klubb eller avdelning vid Fullmäktige.

Jag vill tacka mina vänner i arbetsgruppen – Annika Åkerman, Kurt Johansson, Leif Gustafsson, Owe Rindstrand, Tina Kauppinen samt Magnus Lindström – för ett mycket konstruktivt samarbete, där alla bidragit med positiva och kloka förslag. Jag vill också tacka Leif, Gunnar Petterson och Torbjörn Augustinsson för samarbetet i den första arbetsgruppen, som fann många av de grundläggande lösningarna.



För Arbetsgruppen
Sverker Haraldsson