SSRK Avelskonferens den
14 november
Lördagen den 14 november höll SSRK en avelskonferens på
Viktoria Hotell & Konferens i Uppsala. Dessvärre har inte alla våra föreläsare
gått igenom våra minnesanteckningar och godkänt dem, varför en del av referatet
kan innehålla missuppfattningar från vår sida.
HELENA ROSENBERG SKK/KERSTIN HANSSON Veterinär och avläsare av röntgenbilder på SKK
Kerstin Hansson, veterinär och röntgenavläsare på SKK, inledde med att beskriva vad HD (Höftledsdysplasi) är. Ordet dysplasi kommer ur ”dys” som betyder onormal och ”plasi” som betyder att bildas/utvecklas. Det betyder att det rör sig om en utvecklingssjukdom, valpen föds med normala höftleder, men något händer under uppväxten. Både HD och ED (armbågsdysplasi) är multifaktoriella sjukdomar. Det betyder att dessa tillväxtrubbningar har flera bakomliggande orsaker. Flera gener är inblandade och olika miljöfaktorer har betydelse för sjukdomsutvecklingen.
Senare års forskning har visat att olika miljöfaktorer kan påverka röntgenresultaten. En och samma hund kan också få olika resultat vid olika röntgentillfällen beroende på att hunden röntgats på olika kliniker med olika sederingspreparat och av olika personal.
Vi har numera samma avläsningssystem som övriga länder inom FCI med gemensamma:
Det pågår även ett fortlöpande kvalitetsarbete inom Norden. Här ägnar man sig bland annat åt utbildning av nya avläsare, har gemensamma krav på känt sederingspreparat samt säkerställer att man har gemensamma bedömningskriterier.
Kerstin påpekade att höftledernas konstruktion är mycket betydelsefull. Leden är en rotationsled, som i stora stycken påverkar hundens förmåga att röra sig. Artros (benpålagringar) i den här leden uppstår när den är instabil eller har dålig passform. Bilden med ett par perfekt konstruerade höftleder, visade att där träffar ledskålens tak så mycket som möjligt av ledhuvudet. Då kan också ligamenten hålla samman leden på rätt sätt och hunden får full rörlighet och kraft att röra sig utan problem.
Därefter visade hon oss tekniskt ”bra” bilder likväl som dåliga i syfte att illustrera att bilder, där hundarna ej ligger korrekt, kan vara missvisande. Dåligt tagna röntgenbilder blir inte avlästa. De skickas i stället tillbaka till veterinärkliniken för omtagning.
För att säkerställa bilder av hög kvalitet har SKK fortbildat många röntgenveterinärer under de senaste åren. Detta också för att öka tillförlitligheten till att lederna bedöms på rätt sätt. I denna utbildning har man fokuserat på framför allt Korrekt projektion och positionering det betyder att hunden ska ligga rak, med parallella bakben, som dras rakt bakåt. Knäskålen ska befinna sig i mitten.
Vi fick också se vilka punkter som avläsarna fäster särskild vikt vid, då de anger var på skalan A-E en led slutligen hamnar.
Vad bedöms?
1. Ledskålens form, djup och kontur
2. Passformen mellan ledskål och ledhuvud
3. Ledhuvudets mittpunkt relaterad till ledskålens tak (Norbergs vinkel)
4. Eventuella benpålagringar
Miljöfaktorer, som kan påverka resultatet är främst:
-Kön
-Ålder vid röntgentillfället
-Födelseår/test år
-Födelsemånad
-Veterinärklinik och
-Sederingspreparat
Helena Rosenberg, avelskonsulent på SKK berättade att Sofia Malm, nyligen doktorerat med fokus på ledproblematik hos våra hundar. Hon har bland annat klarlagt hur starkt sambandet är mellan röntgenresultatet för HD vid ung ålder, senare ledproblem och förkortad livslängd hos den enskilda individen och fann bland annat:
- att selektion baserad på screeningresultat för HD kan förväntas reducera risken för HD-relaterade klinikiska problem och
- att det finns ett samband gällande hundar med måttlig-kraftig HD och HD-relaterad sjukdom och död i jämförelse med hundar med normala leder och lindrig HD.
På uppdrag av SKK har Sofia Malm, arbetat fram ett HD/ED index. Initialt kommer indexsystemet att bli tillgängligt för tre av våra raser: Labrador, Golden retriever och Flat coated retriever. Indexsystemet är nu så pass klart att det inom kort kommer att läggas in på Avelsdata hos SKK och SKK kommer i samband med detta även att gå ut med särskild information till de rasklubbar som berörs.
Indexsystemet har man vägt in även miljöfaktorers betydelse för utvecklingen av ledproblem hos våra hundar. Index ”väger samman” hela familjebilden och därmed är det inte bara den enskilda hundens ledresultat, som blir vägledande vid val av lämpliga avelsdjur.
Helena ville särskilt understryka:
- att Indexvärden aldrig går att jämföra mellan raser,
- att Indexvärden ej heller går att jämföra mellan olika länder,
- att i raser med få individer/snäv avelsbas är det mindre lämpligt att använda Index – även om andelen hundar med HD – ED kan ligga högt.
- att Indexvärden ”viktats” gällande de miljöfaktorer, som Kerstin Hansson beskrivit.
SKKs ambition när det gäller Index är bland annat att
- publiceringen av data sker för ”aktuella” hundar (dvs födda 1997 eller senare)
- publicering av resultat efter importerade djur (eller vid AI) från icke FCI-land kan publiceras när hunden lämnat ett par kullar
- uppdatering ska ske snabbt och regelbundet (förslagsvis varje helg)
- att Index blir tillgängligt för aktuella raser via Avelsdata under 2010.
Med HD/ED index kan det visa sig att en hund som själv har
A eller B, när hänsyn tagits också till familjebilden, kan få ett index som
ligger lägre än ”normalvärdet” 100. (Indexvärdet 100 är ett värde baserat på
genomsnittet i rasen). Omvänt kan en hund, som själv har C-resultat, få ett
indexvärde som ligger högre än 100. Den enskilda hundens Indexvärde kan också
variera över tid, då det kontinuerligt stäms av mot de nya uppgifter som kommer
in i systemet.
Nästa punkt i programmet gällde kennelkonsultens arbete, aktuella förordningar
och regelverk.
BERIT MALM Kennelkonsulent berättade att vi inom SKK har ca 15.000
uppfödare och ca 100 kennelkonsulenter runt om i landet. Nya regler och
förordningar kommer regelbundet och både enskilda uppfödare och hundägare
förväntas känna till allt detta, vilket inte alltid är fallet. Vill det sig illa
kan djurägaren bli föremål för besök från såväl kommunen som länsstyrelsen och
/eller kennelkonsulent.
Påpekades särskilt att man kan se kennelkonsulenten som en rådgivare istället för någon som söker fel på det man som uppfödare gör eller borde ha gjort. Regelverket och kennelkonsulenternas uppdrag handlar ju egentligen bara om att ha hundens bästa i fokus.
Hon berättade om nya regelverk och exemplifierade med förvaring av hund i bur.
Detta är endast tillåtet vid hundutställning och vid enstaka tillfällen gällande
förvaring av sjuk hund. Om hunden förvaras i bur får detta endast ske med
ständig tillsyn. Buren ska också vara så pass stor att hunden kan stå i sin
fulla längd.
Har man ett ”hundhus” med rastgård får inte hunden vistas där hela tiden. Här krävs det att den får komma ut ur rastgården för promenad minst 30 minuter varje dag.
Berit beskrev också hundar, som väntar i bilen många timmar, har ägare som bryter mot lagen. Detta är inte tillåtet och de regler som gäller hund i bur måste då också beaktas när det gäller hund i bil. Hon påminde oss också om att om man har fler än 9 hundar då måste man ha särskilt tillstånd för detta. I hundantalet inkluderas även foderhundar.
GERTRUD BURMAN Veterinär och ögonspecialist, medlem i SKKs ögonpanel.
Gertrud ingår i en forskargrupp, som tillsammans med Kristina Narfström, Björn Ekestén och Eva Hertil som sedan en tid tillbaka, undersökt några flatcoated retriever med PRA-diagnos eller Retinopati. Bakgrunden till detta är att några hundar med svenskt/skandinaviskt ursprung exporterats till Holland och där fått diagnos PRA.
Vill du veta mer om detta? Läs då på flatklubbens hemsida: http://www.frk.nu/
Gertrud förklarade att ordet Retinopati kommer ur orden RETINA, som betyder
näthinna och PATI, som betyder sjuklig. Det är således ett samlingsbegrepp för
sjukdomar i ögonbotten.
Retinopati kan delas upp i två delar:
A) Ärflig Retinopati som exempelvis RD eller PRA och
B) Förvärvad Retinopati, som en konsekvens av exempelvis:
1. glaucom (”grön” starr)
2. SARD (akut blind)
3. Högt blodtryck
4. Anemi
5. bristsjukdomer som exempelvis A-vitaminbrist eller Taurinbrist
6. Inflammatoriska förändringar orsakade av t.ex. viroser, parasiter eller annan sjukdom
7. på grund av läkemedel, t.ex. syrgastoxicitet
PRA (Progressiv Retinal Atrofi) är också ett samlingsnamn för flera
ärftliga näthinnesjukdomar. Här handlar det om en defekt där syncellerna har
utvecklats på ett onormalt sätt redan på fosterstadiet eller om en mer eller
mindre långsam degeneration av synceller på den vuxna hunden. Det är den senare
formen av PRA, med långsam degeneration av synceller, som förekommer i SSRKs
raser. Dock är det ofta fråga om olika former av PRA i olika raser och det
förekommer också flera olika former av PRA inom samma ras.
Numera är genen bakom sjukdomen prcdPRA identifierad. Den förekommer hos några av SSRKs raser, men är inte den vanligaste formen hos exempelvis engelsk springer spaniel, golden retriever och flat coated retriever. Är det en ras där prcdPRA förkommer är det nu möjligt att skicka ett blodprov, åtföljt av SKKs särskilda blankett, till det amerikanska företaget OptiGen (som har patent). Där genomförs ett test av vilket man får svar på om hunden är fri från anlaget, bärare av sjukdomsgenen eller har det i bubbel uppsättning vilket innebär att hunden kommer att utveckla prcdPRA.
Viktigt att komma ihåg är att de flesta raser sannolikt bär anlag för flera och olika former av PRA. Därför kan vi inte sluta upp med att ögonspegla våra hundar och ej heller slå oss till ro med att vi hittat genen för den vanligaste PRA formen i rasen. Vi får inte heller slå oss till ro med att tro att det handlar om en Retinopati orsakad av exempelvis parasitangrepp när det faktiskt kan vara ett tidigt skede av PRA.
Idag bedriver SLU flera forskningsprojekt i syfte att hitta de aktuella generna
hos raser med andra former av PRA än prcdPRA. När det gäller SSRKs raser är man
i full gång med att samla blod från golden retriever, flat coated retriever
och engelsk springer spaniel, varför SLU behöver blod från hundar med PRA
diagnos, nära släktringar till dessa, men också äldre, diagnosfria
kontrollhundar utan kända anlagsbärare i stamtavlan. För hundägaren är detta
kostnadsfritt. Fler uppgifter hittar du på hemsidan
http://hunddna.slu.se/
ÅKE HEDHAMMAR Veterinär, ”Hundgruppen” på SLU
Han inledde med att berätta om varför just hunden blivit en modell för genforskningen, ett arbete som också kan vara till nytta för oss människor. Hunden har förändrats mycket över tid, vilket lett till att det idag är en liten genetisk variation inom raser, men att det däremot är stor variation mellan raser. I Sverige har vi en väldokumenterad hundpopulation med känd härstamning och tillgång till data från en omfattande liv- och veterinärvårdsförsäkring. Hos oss är också de allra flesta av våra hundar väl omhändertagna och ”intakta”.
I projektet ”HUNDHÄLSA” samverkar SLU med SKK och Agria Djurförsäkringar i
frågor av allmän betydelse för hundars hälsa. SKK och Agria stöder också SLU
genom att göra sina databaser tillgängliga för epidemiologiska studier utan
avkall på integritetsskydd.
Man har nu unika möjligheter att samarbeta också med humanmedicinen. SLU har idag ett samarbete med bland andra Uppsala Universitet, Broad Institute i USA, Animal Health Trust i England och andra Veterinärhögskolor.
Åke Hedhammar gav oss sedan en resumé gällande aktuella forskningsprojekt på SLU. För dig som är intresserade att fördjupa dig titta på SLU:s hemsida under http://hunddna.slu.se/
TOMAS Bergström, ”genforskare” SLU
Tomas tog sedan över ordet och gav oss några exempel på hur genforskningen går till och berättade om hur man arbetar med utgångspunkt från inskickade blodprov. Han beskrev det arbete som satts igång för att bygga upp den blodbank, som kommer att ge våra forskare oanade möjligheter att, så småningom, kunna ”arbeta” över flera hundgenerationer.
När man letar efter en specifik gen räcker det i regel med att man har tillgång till blod från10 sjuka och 10 friska individer.
1) Först sker en ”GWA” (Genome Wide Association). Man utgår då från: En ras – en sjukdom och identifierar ett ”stort” område inom vilket den aktuella genen torde befinna sig.
2) Därefter sker en ”Finmappning”. Då tittar man på ett mindre område, jämför med ”kontrollhundar” och ibland annan ras.
3) Slutligen gör man ”Sekvensering”. Då söker man vidare inom det avgränsade området i syfte att identifiera den aktuella genen.
I de projekt man arbetar i för närvarande, kan vi alla göra nytta genom att hjälpa till med att lämna blodprov från vår hund. Särskilt gäller detta om den igår i den ras och kategori som forskarna efterlyser. Vill du veta mer gå in på www.lupa.se.
Cancer – framför allt juvertumörer, Patricio Rivera, veterinär
Juvertumörer är tikens vanligaste tumörform och drabbar
många tikar i alla raser. Sjukdomen
drabbar i första hand medelålders och äldre djur, men även hanhundar (1%).
Juvertumörer kan även sprida sig till framför allt lungor och lymfknutor
Agria´s statistik visar att bland SSRks raser ligger sjukdomsfrekvensen högre än
rasgenomsnittet hos engelsk springer spaniel och cocker spaniel.
Både östrogen och progesteron ökar risken för att utveckla juvertumör varför
tidig kastrering minskar risken för att utveckla sjukdomen.
SLU behöver nu hjälp med blodprover från Engelsk Springer Spaniel samt Engelsk Cocker Spaniel. Det behövs blod från både friska hundar över 8 år och hundar som har eller har haft tumörer. Det går bra att ta ett blodprov hos lokal veterinär. Provet skickas då till SLU och hundens reg.nr hos SKK måste finnas med.
Se vidare på
http://hunddna.slu.se/ om din hund passar in i studien.
Sensorisk ataktisk
neuropati (SAN), Karin Hultin Jäderlund, veterinär
Är en ärftlig neurologisk sjukdom hos Golden retriever, vars gåta nu lösts tack vare Karin Hultin Jäderlund och genetikerna på SLU.
Av 35 fall har man lyckats följa upp 27. Sjukdomen innebär sjuklig nervcellsdöd och drabbar bägge könen. Symptom: Ataxi, okoordinerade rörelser främst i bakre delen av kroppen. Förloppet är progressivt och sjukdomen debuterar vid 2-8 månaders ålder. Symtomutveckling kan pågå i åratal, men bland några individer har förloppet varit betydligt snabbare. Av 27 hundar med SAN har 18 avlivats. 16 av dessa på grund av SAN.
Det intressanta är att alla sjuka hundar har ärvt sjukdomen via sina mödrar. SAN beror på en mutation i det mitokondriella DNA:t. Långt ifrån alla hundar som bär på den mutationen blir dock sjuka. Nu kan man, tack vare den forskning som bedrivits på SLU, med ett enkelt blodprov också avgöra om en tik från den här blodslinjen bär på sjukdomsanlaget eller ej.
Blodtryck och Dilaterad kardiomyopati (DCM), Katja Höglund, veterinär
Syftet med forskningen kring hundars hjärt- och kärlsjukdomar handlar om att hitta gener som orsakar variationer i blodtryck & ämnesomsättning av blodsocker och fetter. Resultaten kan komma att förbättra både diagnostik och behandling och vara till stor nytta också för både drabbade hundar och oss människor.
7% av dödsorsakerna hos hund är kopplade till Hjärt- kärlsjukdomar. Symptom på hjärtsjukdom är oftast hosta och försvårad andning, avmagring, eventuellt lindrigt blåsljud och ökad törst. Förmaksflimmer förekommer hos ca 50% av hundarna.
Den vanligaste orsaken till hjärtfel hos småvuxna raser är kronisk hjärtklaffsdegeneration. DCM-dilaterad kardiomyopati (förstorat hjärta) är en vanlig sjukdom hos storvuxna hundar, men även Labrador är en överrepresenterad ras när det gäller DCM i jämförelse med andra.
Kammarseptumdefekt är en medfödd hjärtsjukdom och är vanligt förekommande
hos bland annat Flatcoated Retriever.
Studierna på det här området genomförs som ett europeiskt samarbete med fem deltagande länder. I Sverige deltar: Leif Andersson, Sofia Hanås, Jens Häggström, Katja Höglund & Kerstin Lindblad-Toh.
Även här behöver forskarna vår medverkan. De söker friska hanhundar som är 2-5 år gamla. Hundarna kommer att undersökas med blodtrycksmätning, EKG, ultraljud samt blod- och urinprovstagning.
Atopisk dermatit är en hudsjukdom. Det är en komplex sjukdom som orsakas av både miljöfaktorer och troligen handlar det även här om att flera gener är involverade. Detta innebär att en hund med en viss uppsättning gener som möter en viss miljöfaktor också får sjukdomen.
Tidigare studier har skett på boxer, westie och bull terrier. Nu har också labrador och golden retriever involverats i studien, varför våra forskare på SLU letar efter fler gener krävs och då krävs det också fler hundar i studien.
Har du en hund som är en säkert fastställd atopiker eller en äldre, frisk hund
av nämnd ras som inte har några som helst problem med klåda? Kontakta då SLU för
mer information.
De söker i nuläget: (hundar med sjukdomsdiagnos+friska kontrollhundar)
60+60 golden retriever i GWA fas och 50+50 labradorer till finmappning.
Han uppmanade oss att gå in på SLUs egen hemsida och nämnde slutligen flera intressanta forskningsområden bland andra:
Renal Dysplasi, med särskilt intresse för dig som har cocker spaniel
Immunologiska sjukdomar hos Tollare,
Diabetes med särskilt intresse för labradorägare,
Sköldkörtelrubbning med särskilt fokus på cocker spaniel och amerikansk cocker spaniel samt
Epilepsi
Åke Hedhammar avslutade med att vädja till oss alla att samarbeta med SLU. Framför allt gäller detta arbetet med att samla in blod både till pågående forskningsprojekt, med ”riktade” grupper och till framtida projekt i form där SLUs nya blodbank kommer att vara en viktig del.
BERTIL LUNDGREN exteriördomare
avslutade dagen med att prata om sambandet hundens exteriör och funktion och att
visa oss vad som menas med exteriöra överdrifter.
Vi fick se många bilder på vad som sägs i rasstandarden och vad som är skillnaden mellan en hund utan överdrifter jämförd med en exteriört överdriven hund. Här fick vi se överdrifter hos såväl ”extrema” hundar med exteriören i fokus likväl som arbetande hundar.
SRD (De särskilda domaranvisningarna) har tagits fram av SKK och har sin grund i att man vill undvika att hundar med extrema överdrifter premieras. Man har tittat på cirka 300 av de raser vi har representerade i Sverige. Av dessa har man hos funnit anledning att särskilt uppmärksamma 47 raser, varav några återfinns inom SSRK. De 47 raserna har delats in i tre olika grupper:
Grupp 1: ÅTGÄRDER KRÄVS
Här återfinns ingen av SSRKs raser.
Grupp 2: ÖKAD UPPMÄRKSAMHET
Här hittar vi Clumber Spaniel. Här krävs särskild uppmärksamhet på ögon och överdriven mängd hud.
Grupp 3: FÖREMÅL FÖR OBSERVANDUM
Här finns flera av SSRK.s raser.
Amerikansk Cockerspaniel: Här skall man särskilt uppmärksamma
korrekta proportioner i huvudet samt korrekta ögon och ögonkanter. Särskild
uppmärksamhet även på individer med underutvecklad bröstkorg
Cocker Spaniel: Särskild uppmärksamhet skall fästas vid hud, ögon,
öron och korrekt pälskvalitet
Engelsk Springer Spaniel: Särskild uppmärksamhet vid hud och ögon
Labrador Retriever: Särskild uppmärksamhet ska fästas vid korrekta rörelser. Fetma/övervikt skall inte förväxlas med massa.
Sussex Spaniel: Särskild uppmärksamhet på hud och ögon.